Schweiz har byggt ett ”andra land” under Alperna: över 1 400 tunnlar och 2 000 km bergtunnlar för att påverka klimatet – nästan obemärkt för resenärer
Att resa genom de schweiziska Alperna med tåg ger en speciell bild av ingenjörskonst och natur som möts. För många resenärer är det vardagsmat när dagsljuset försvinner, öronen poppar och man ser sin spegelbild i tågfönstret. Men den vardagen är en del av ett större nationellt projekt som har pågått i nästan tre decennier. Schweiz massiva underjordiska tunnelinfrastruktur är inte bara ett tekniskt underverk; det är också en viktig del i landets satsning på hållbara transporter och miljöskydd.
Hur stort är tunnelnätet?
Schweiz är genomsyrat av tunnlar. Med mer än 1 400 tunnlar spridda över landet uppgår den totala längden av dessa tunnlar och gallerier till över 2 000 km. De sträcker sig från järnvägstunnlar som går djupt under Alperna till vägtunnlar på nationella motorvägar och dolda gallerier för vatten och kraft. Totalt sett kan nätverket mätas i klass med stora urbana transportsystem runt om i världen.
NRLA — ett svar på transport- och miljöutmaningar
New Rail Link through the Alps (NRLA), eller på svenska Nya järnvägsförbindelsen genom Alperna, visar hur tre basstunnlar — Lötschberg, Gotthard och Ceneri — har kopplats ihop för att skapa en platt järnvägskorridor under bergen. Regeringen ser projektet som en lösning för att “flytta godstrafik från väg till järnväg för att skydda Alperna”, vilket lyfter fram vinsterna av att minska vägtrafiken.
Gotthard‑basstunneln — ett tekniskt mästerverk
Det mest kända inslaget i projektet är Gotthard‑basstunneln, en imponerande konstruktion som sträcker sig över 57 km under Alperna. Passagerartågen tar omkring 20 minuter genom tunneln, och konstruktionen är resultatet av att 28 miljoner ton berg sprängdes eller grävdes ut. Bygget krävde “stora volymer betong”. Enligt en officiell miljörapport slutfördes de 152 km av schakt och passagegrävningar “med minimal miljöskada”.
Miljöhänsyn och återställning
Under byggtiden vidtogs strikta åtgärder för att minska påverkan på den lokala miljön. Byggmaterial transporterades med järnväg eller båt när det var möjligt, maskiner försågs med partikelfilter och smutsigt avloppsvatten behandlades innan det nådde floderna. Närliggande samhällen skyddades från buller och damm med jordvallar, och fordon tvättades ofta för att hålla gatorna rena. Efter projektets slut återställdes flodbanker, bäckar fick mer naturliga kanaler och torrstensmurar byggdes om för att gynna lokala ekosystem.
Energieffektivitet och klimatmål
NRLA:s satsning på järnvägstransport ger inte bara energibesparingar utan påverkar också koldioxidutsläppen positivt. Studier i eurozonen visar att tågtrafik kräver ungefär en femtedel av energin per ton‑km och släpper ut omkring en fjärdedel av växthusgaserna jämfört med tunga lastbilar. Dessutom har Schweiz lyckats flytta mer än 72 % av sitt transalpina gods till järnväg, vilket kraftigt minskar antalet lastbilar på vägarna.
Samhällen och hälsa
Skiftet från väg till järnväg har gett tydliga fördelar för lokalsamhällena. Tidigare dundrade tunga lastbilar genom alpina dalar, fyllde byar med dieselrök och skapade farliga trafiksituationer. Varje godståg som ersätter lastbilstransporter betyder tystare nätter, färre avgaser och en säkrare trafikmiljö för de som bor där.
Schweiz tunnelinfrastruktur är ett tydligt exempel på hur teknik och natur kan samverka för att skapa mer hållbara lösningar. Genom att kombinera stora järnvägsinvesteringar och prissättningspolitik som speglar miljökostnader levererar Schweiz inte bara infrastruktur utan också en riktning mot miljövänlighet och säkerhet. Det här initiativet kan fungera som en inspirationskälla för andra länder som vill integrera klimatvänliga lösningar i sina transportpolicys.